Grönstarr

glaucom
är du i riskonen?

Grönstarr (Glaukom) är en folksjukdom med över 200 000 drabbade i Sverige. Det är en av de vanligaste ögonsjukdomarna i västvärlden och den näst vanligaste orsaken till blindhet världen över.

Glaukom drabbar synnerven och påverkar synen. Karaktäristiskt för glaukom är minskat synfält, fläckvis synbortfall och oftast högt tryck i ögat. Glaukom är vanligast i högre åldrar. Med anledning av den snabbt växande åldrande befolkningen förväntas därför antalet drabbade i världen öka lavinartat, från 60 miljoner år 2010 till 80 miljoner år 2020.

Självtest – är du i riskzonen för att få glaukom?
Vem som helst kan få glaukom. Det finns dock vissa bakomliggande faktorer som ökar risken för att drabbas. I detta självtest kan du se om du har en ökad risk att drabbas av glaukom.

      1. Är du äldre än 45 år?
        Risken för glaukom ökar i takt med stigande ålder.
      2. Har du högt blodtryck?
        Medicinska problem som högt blodtryck ökar risken för glaukom.
      3. Är du starkt närsynt?
        Ögonproblem i form av stark närsynthet ökar risken för glaukom.
      4. Har du högt ögontryck?
        En ögonspecialist kan mäta ögontrycket och se om det är för högt och kan skada synnerven. Ett högt ögontryck är i normalfallet inget som ”känns” varför man kan ha det utan att veta om det.
      5. Finns det andra i familjen som har glaukom?
        Glaukom är precis som många andra medicinska tillstånd ärftligt. Om någon i din familj, t ex förälder eller syskon, har glaukom ökar risken för att drabbas.
      6. Har du afrikanskt eller asiatiskt ursprung?
        Personer med afrikanskt ursprung har 3-8 gånger högre risk att utveckla glaukom. Även personer med asiatiskt ursprung löper högre risk att drabbas

Om du har svarat ja på en eller flera av ovanstående frågor kan du vara i riskzonen för att få glaukom. Kontakta din husläkare eller optiker som kan remittera dig till en ögonspecialist som kan ställa diagnos.

Hälften vet inte om att de är drabbade
Glaukom är en tyst sjukdom. I början av sjukdomen har man vanligtvis inga symtom alls. När man börjar märka av sitt glaukom har synen ofta påverkats rejält. Ungefär hälften av de drabbade beräknas ha sjukdomen utan att veta om det. I en undersökning genomförd bland svenska optiker fann man dessutom att hela 20 procent av dem som gjorde ögonundersökning hade ärftligt anlag för att utveckla glaukom (glaukomhereditet) utan att känna till det.
Särskilda riskfaktorer för glaukom
Vem som helst kan få glaukom, vissa faktorer ökar dock risken. Glaukom är vanligast i högre åldrar. Ungefär fem procent av befolkningen över 70 år drabbas av glaukom. Ärftlighet är en annan viktig faktor. Har man en förälder eller ett syskon med glaukom är risken större att drabbas. Även högt blodtryck, närsynthet eller afrikanskt eller asiatiskt ursprung är särskilda riskfaktorer för att drabbas av glaukom.

VAD ÄR GLAUKOM?

Glaukom eller grön starr som sjukdomen kallades tidigare är en sjukdom som drabbar ögats synnerv. Vid glaukom kan synbortfall uppstå på olika ställen i synfältet vilket kan upplevas på olika sätt. Man brukar beskriva det som att synen försvinner fläckvis. Vid glaukom är ofta trycket i ögat förhöjt men glaukom uppträder även vid normalt eller lågt ögontryck. Glaukom finns i två former:
Kroniskt glaukom
Det här är den vanligaste formen. Den kallas också öppenvinkelglaukom och utvecklas långsamt. Det kammarvatten som produceras och som gör att ögat ”håller formen” filtreras inte ut i samma takt som det produceras. Då stiger ögontrycket.
Man kan få sjukdomen i det ena eller i båda ögonen. Om bara det ena ögat är drabbat kompenserar det friska ögat för synbortfall i det andra. Därför upplever man ingen försämring av sitt seende. Det kan ta flera år innan man märker av besvären.
Akut glaukom
Den här formen – som även kallas akut trångvinkelglaukom – är inte lika vanlig som kroniskt glaukom. Den uppträder plötsligt och ger stark smärta. Smärtan beror på att det blir totalstopp i kammarvattenflödet, vilket gör att trycket i ögat blir mycket högt. Den akuta formen kräver omedelbar läkarvård och snabb behandling. Eftersom sjukdomen uppträder så påtagligt kan skador i viss mån undvikas.

RISKINDIVIDER

Vem som helst kan få glaukom, men vissa faktorer ökar risken.

  • Högt ögontryck
  • Äldre, särskilt efter 45-års ålder ökar risken
  • Stark närsynthet
  • Högt blodtryck
  • Ärftlighet
  • Afrikanskt eller asiatiskt ursprung

Tidig upptäckt är viktig

I början av sjukdomen har man inga symtom alls. När man börjar märka av sitt glaukom har synen ofta påverkats rejält. Man kan ha missat att se saker runtomkring sig. Kanske är det svårt att följa bilden när man tittar på teve, eller att se allt när man är ute och promenerar. Man kan aldrig få tillbaka den syn som man har förlorat. Därför är tidig upptäckt mycket viktig.
Det går bra att prata med sin husläkare eller optiker om sina funderingar. En optiker kan misstänka att man har glaukom om man vid en synundersökning inte kan få fram förväntad synskärpa med glasögon eller om denne uppmäter förhöjt ögontryck. Precis som husläkare har optikern möjlighet att skriva remiss till ögonläkare.

Man kan också ta kontakt med sin närmaste ögonklinik eller en privatpraktiserande ögonläkare. Det är alltid en ögonläkare som sköter utredning, ställer diagnos och sätter in eventuell behandling.

Undersökningen är smärtfri. Trycket i ögat mäts med hjälp av en tryckmätare. Synfältet och ögonbotten kontrolleras för att se om synnerven har skadats.

BEHANDLING

Behandlingen vid glaukom syftar till att sänka trycket i ögat och på så sätt fördröja och förhindra att synnervsskador utvecklas.

  • Trycksänkande ögondroppar – vanligaste behandlingen är ögondroppar som sänker ögontrycket. De kan delas in i två övergripande grupper utifrån verkningsmekanism: Ögondroppar som gör att produktionen av kammarvattnet minskar, samt ögondroppar som gör att utflödet av kammarvätskan ökar. För att få ytterligare trycksänkande effekt kan man kombinera olika preparat .
  • Operation görs exempelvis när den önskade trycksänkande effekten med ögondroppar inte är tillräcklig, när man har svårt att ta sina droppar eller om man får biverkningar som gör att man inte kan ta sina droppar. Operationen görs vanligen under lokalbedövning. Målet är att få kammarvattnet att lämna ögat lättare och sänka ögontrycket.
  • Laser – genom laserbehandling kan man öka avflödet av kammarvatten och därmed minska ögontrycket. Man försöker helt enkelt att få kammarvätskan att passera ut lättare. Laserbehandling utförs vid ett mottagningsbesök.

Det är viktigt att personer med glaukom följer ordinerad behandling och regelbundet undersöker sitt ögontryck. De bör också vara vaksamma på synförändringar.